Hexagon

Härliga hexagon!

Hexagonerna är överallt, och syns inte minst i kakel och klinker. Längs väggar och golv radar keramiska sexkantingar upp sig. Men varför ser vi hexagoner i så stor utsträckning nu? Vad är det i den sexkantiga formen som passar nutida stilideal? Och hur har det sett ut tidigare?

InläggMall_4_stå_1_hexagonkakel

För hundra år sedan var hexagonen ”inne”.

Det är inte så länge sedan det ansågs vågat att lägga in ett multifärgat hexagongolv i badrummet på sin bostadsrätt. En arkitekt på ett av de större Stockholmskontoren som för några år sedan visade upp sin nyrenoverade lägenhet i ett hemma hos-reportage konstaterade med ett leende att hon kanske valt med hjärtat och inte med hjärnan när hon lät ett hexagongolv i olika pastellfärger breda ut sig i badrummet – ”med tanke på att lägenheten en dag ska säljas”, förklarade hon. Hon trodde att klinkergolvet kunde avskräcka potentiella köpare. Nu, kanske tio år senare, kan man konstatera att det nog var ett av de bästa drag hon kunde göra.

Konst- och designkritikern Dennis Dahlqvist menar att hexagonen blev populär redan i början av 1900-talet i och med modernismens intåg. Modernismen, som karaktäriseras av det enkla och avskalade eftersom man ville lämna naturinfluenserna och de snirkliga ornamenten bakom sig, ledde till att geometriska former i arkitektur, inredning och design blev vanligare. Kring det förra sekelskiftet skapade den spanske arkitekten Antoni Gaudí hexagonala klinkerplattor som fortfarande pryder stora delar av Barcelonas trottoarer. Plattorna på en av de spanska huvudstadens elegantaste gator, Passeig de Gràcia, byttes nyligen ut mot nya, sexkantiga klinkerplattor – exakta kopior av dem Gaudí använde när trottoaren lades 1904.

Under den här tiden, närmare bestämt år 1907, skapade den tyske konstnären, designern och arkitekten Peter Behrens en ny logotyp för elektronikkoncernen AEG. Den nya loggan, som bestod av en hexagon indelad i ytterligare tre mindre hexagoner, hämtade sin form från bikakan. Behrens, som var chefsdesigner på företaget, utnyttjade också hexagonformen till bottenstyckena på de elektriska vattenkokare som företaget tillverkade under samma period.
– För hundra år sedan kan man nog säga att hexagonen var ”inne”. Min personliga hypotes är att detta berodde på den fascination som fanns vid denna tid bland västerlandets konstutövare för den omedelbara, levande naturen, exempelvis bikakorna, till skillnad mot 1800-talets, som man beskrev det, ”förstelnade” former från fjärran länder, säger Lasse Brunnström, professor i designhistoria på HDK i Göteborg.

InläggMall_4_stå_1_hexagon

Hexagonerna har just nu en viktig roll som statusmarkör, menar trendexperten Stefan Nilsson.

Eftersom islam förbjuder avbildandet av människor, växter och djur skedde all utsmyckning genom de för arabvärlden så karaktäristiska detaljerade, geometriska mönstren. Oavsett om man tolkar hexagonformen som ett resultat av modernismens strävan bort från de snirkliga, naturinspirerade ornamenten, eller som Lasse Brunnström menar, som inspirerad av naturen så är hexagonen som form vanligt förekommande i just naturen. Dock på något undangömda platser. Bland naturens egna hexagoner finns bland annat bikakornas mönster, snöflingans sexkantiga prisma och de naturligt formade basaltstenarna i området Giant’s Causeway på Antrimkusten på Nordirland.

Men varför älskar vi hexagonen som inredningsdetalj just nu? Och varför ser vi hexagonformade keramiska plattor i så stor utsträckning?
– Det finns en allmän trend av färg, mönster, det lite galna. En överlappande företeelse är ju orientaliska golv. Allt detta är ju egentligen en stark reaktion på den vita minimalismen, säger trendexperten Stefan Nilsson.

Men han menar samtidigt att man inte ska övertolka hexagontrenden.
– Den är populär för att den står för något nytt, men man ska nog inte dra några större slutsatser. Man kan övertolka och säga att det står för inspiration från medelhavsländerna men det gäller i så fall lika många fyrkantiga keramiska plattor.

Däremot har hexagonerna just nu en viktig roll som statusmarkör, menar han.
– Med hexagoner visar man att man har koll. De är en statusmarkör precis som stora plattor eller viss mosaik. Formen har samma roll som det rektangulära slaktarkaklet hade tidigare. Man visar att man vet vad det är som gäller nu.

Han tror att hexagonen kommer att ha kvar sin roll som statusmarkör ett tag till, men inte mer än några år.
– Nu är ju hexagonerna så etablerade att de flesta har sett dem. Hur länge vi tycker en trend är kul beror på hur snabbt den slår igenom. Vi som jobbar med form och färg kommer nog att ha tröttnat om ett år. Men den breda massan kanske gillar hexagoner i ytterligare tre. Exponeras en trend fort så tröttnar vi fort. Slaktarkaklet tröttnade vi på snabbt eftersom det kom så snabbt, svarta golv höll länge eftersom det blev populärt långsamt, konstaterar Stefan Nilsson.

Passa alltså på att njuta av den sexkantiga formen nu, för när den försvinner tar det kanske 100 år innan vi ser den igen.

Projektfakta


Hexagon, sexhörning, är en polygon som består av sex linjestycken, som bildar en sluten kurva. Vinkelsumman i en hexagon är 720° och varje hörn i en regelbunden hexagon har alltså innervinkel 120°. Namnet kommer från grekiskans hexa = sex.

Text: Hedvig Andersson Foto högst upp: Kakelspecialisten

Vill du prenumerera på inspirationsmagasinet Lera
kostnadsfritt och få ett digitalt nyhetsbrev?

Ja tack, jag vill prenumerera

Få en gratis prenumeration på inspirationsmagasinet Lera och ett digitalt nyhetsbrev!

Ja tack, jag vill prenumerera