Återvunnen keramik

Sällsynta plattor

Kakel och klinker i äldre stil kan vara svåra att hitta. Var köper man keramiska plattor som inte längre produceras? Vi guidar dig till drömkaklet.

Vad som tidigare var bulkmaterial är idag hett åtrådda rariteter. Många är de fastighetsägare, förvaltare och arkitekter som jagat gammalt klinker och keramisk mosaik till fasadrenoveringar. Det har nu gått cirka sjuttio år sedan arkitekter och byggherrar i efterkrigstidens Sverige började använda keramik till fasader. Sedan dess har det förflutit sju decennier av regn och rusk, sol och vind.
– Dessa hårdbrända keramiska plattorna räknas ju till de mest hållbara som existerar. Det finns ju en anledning till att det är detta material vi finner mest av vid arkeologiska utgrävningar. Klinkerplattor och keramisk mosaik klarar hårda påfrestningar och passar därför utmärkt för fasad och för återanvändning, säger Helen Simonsson på Riksantikvarieämbetet.

InläggMall_4_stå_1_återvinning

”Det är mycket positivt att de gamla materialen i allt större utsträckning återanvänds”.

I de fall där renoveringsbehov har uppstått, gäller det att hitta keramik som kan ersätta äldre plattor. Höganäs fabrik i Skåne Ekeby tillverkade under många årtionden stora mängder keramik för bland annat fasader. Efter att produktionen lades ned 2008 är dessa serier ytterst attraktiva och svårfunna. Nu måste man därför återanvända äldre keramik eller beställa nyproducerad komplettering av utgångna produkter.
– Vi får ofta frågan från arkitekter om vi säljer äldre serier, men tyvärr är det inte fallet. Istället får vi hänvisa dem till andra leverantörer som kan erbjuda något liknande. Det är mycket positivt att de gamla materialen i allt större utsträckning återanvänds, dels ur miljösynpunkt och dels för att det visar kvalitén och hållbarheten i våra tidigare produkter, säger Ingibjörg Bjarnadotttir, teknisk rådgivare på CC Höganäs.

Porslinsfabriken i Lidköping är en av Sveriges få porslinsfabriker och startades av tidigare medarbetare på Rörstrand när det lades ned 2007. Där tillverkas, med stor hantverksskicklighet, specialgjorda keramiska produkter som används som komplettering vid restaureringar och renoveringar av till exempel fasader och utsmyckningar.
– Både kommuner, arkitekter och konstnärer beställer av oss. Det gäller att få fram exakt nyans för att kunna matcha åldrad keramik, så det blir ofta många bränningar innan rätt glasyr hittas. Självklart känns det viktigt att kunna bidra till att äldre byggnader på detta sätt kan bevaras och restaureras, berättar Ola Andersson, vd, produktionsledare och delägare vid Porslinsfabriken.

”Dessa keramikplattor har ibland suttit uppe sedan 1940-talet och ändå går perfekt att sätta upp igen, visar ju verkligen vilken kvalité och tålighet de har”.

Även att återanvända nedknackat kakel, klinker och mosaik har blivit hett. Vid flera återvinningsdepåer i Sverige märks en ökad efterfrågan. På Återbyggdepån i Malmö, som samägs av Sysam Renhållningsbolag och Malmö stad tar man varje år hand om 5 000 ton återvunnet byggmaterial. Depån är med sina cirka 15 000 kvadratmeter Sverige största och dess ruljans enorm, så det går inte att uppge något säkert sortiment. Men med jämna mellanrum dyker här upp äldre keramiskt material för fasad som tagits tillvara. Mats Lindgren är ansvarig för en del av driften och är tydligt stolt över nyttan som återvinning och återbruk innebär.
– Vi fick en gång in över åtta ton Höganäskakel från 60 -70-talen som istället för att slängas hade knackats ned och kunde återanvändas. Att återbruk växer i popularitet är verkligen positivt och till stor glädje för många av våra kunder. Detta märks särskilt när det gäller unika material, som till exempel äldre serier kakel och klinker som inte går att få tag på i dagens handel, säger Mats Lindgren.

InläggMall_4_stå_1_återvinning_keramik

”Klinkerplattor och keramisk mosaik klarar hårda påfrestningar och passar därför utmärkt för fasad och för återanvändning”.

Han berättar om en verksamhet som ständigt växer och berömmer de byggentreprenörer som anstränger sig för att inte låta saker förfaras i onödan. Mats Lindgren menar att begagnade varor har mycket mer att ge, även i byggbranschen, och han gläds åt att det blir allt hetare att återvinna. Men ibland hettar det till lite väl mycket.
– När till exempel Ernst Kirchsteiger visar i sitt program att man kan ställa två gamla badkar bredvid varandra för mys, ja då vet jag att det kommer bli ett väldigt tryck nästa dag på badkar, säger Mats Lindgren med glimten i ögat och ett stort bullrigt skratt.

Även i Göteborg satsar kommunen mycket på att byggnader som rivs ska tas tillvara. Kenny Johansson är säljare på Återbruket i Göteborg och är imponerad över vilken hållbarhet mycket av materialen har.
– Här tar vi inte in något som är trasigt. Och att dessa keramikplattor suttit uppe ibland sedan 1940-talet och ändå går perfekt att sätta upp igen, visar ju verkligen vilken kvalité och tålighet de har. Det lönar sig alltid att höra av sig eller komma hit för att hitta det man söker.

Mosaik


Mosaik är glaserade eller oglaserade klinkerplattor i små format, normalt mindre än 100 x 100 mm och ner till omkring 10 x 10 mm. De levereras och sätts eller läggs på väggar eller golv, monterade på ark sammanhållna med nät på baksidan eller papper på framsidan. Nätet på baksidan är i allmänhet av nylon eller liknande, men ibland förekommer nät av papper. Mosaik med nät av papper på baksidan ska inte användas i våtutrymmen eller utomhus.

Text: Margita Ingwall Foto: Porslinsfabriken Lidköping

Vill du prenumerera på inspirationsmagasinet Lera
kostnadsfritt och få ett digitalt nyhetsbrev?

Ja tack, jag vill prenumerera

Få en gratis prenumeration på inspirationsmagasinet Lera och ett digitalt nyhetsbrev!

Ja tack, jag vill prenumerera