Stora Hotellet av arkitekterna på Stylt Trampoli

Keramisk storytelling

När Stylt Trampoli väckte liv i Umeås gamla paradhotell och sjömanshus, Stora Hotellet, spelade materialval en viktig roll. Noga utvalt kakel och klinker har gett rummen dess karaktär.

Projektfakta


Projekt: Stora Hotellet
Plats: Umeå
Årtal: Byggdes ursprungligen 1895, upprustat till Kulturhuvudstadsåret 2014
Fastighetsägare: Balticgruppen
Arkitekter: Stylt Trampoli

Det är februari och bister kyla utanför Stora Hotellet i Umeå. Inne i hotellet hjälper kakel och klinker i mörka härliga toner till att skapa en atmosfär som värmer.

– Det som var speciellt i det här fallet var att det var mörka nyanser i keramiken vilket känns ovanligt när allt alltid ska vara sterilt och vitt, förklarar Patrik Rönqvist som är vd för företaget AC Golv och Plattsättning AB som skötte plattsättningen i Stora Hotellet.

Men vi tar det hela från början. Redan på 1760-talet fick Umeå rätten att bedriva sjöfart till utlandet vilket under det nästföljande århundradet kom attprägla och forma Umeå i grunden. Segelfartygen lättade ankar från staden med slutdestination världen under hela 1800-talet och sjöfarten greppade sakta men säkert tag i Umeåbefolkningens dna. Den formade en identitet.

I kölvattnet stod Stora Hotellet klart vid Umeälvens strand 1895. De två byggnaderna var då stadshotell och sjömanshus och lockade såväl enkla sjömän som kultiverad societet. Det blev ett nöjescentrum som fick storheter som Louis Armstrong att landa i ”Björkarnas stad”.

InläggMall_4_Stylt_hotell

Inne på Stora Hotellet i Umeå hjälper kakel och klinker i mörka toner till att skapa en atmosfär som värmer.

Under 1900-talets senare hälft och de begynnande åren av 2000-talet tappade hotellet sin unika karaktär. Det var därför reklam- och arkitektbyrån Stylt Trampoli fick uppdraget att skapa ”nya” Stora Hotellet. Inspirerade av det gamla sjömanshuset och Umeå som sjöfartsstad påbörjade de en rejäl putsning som skulle ge hotellet sitt unika uttryck tillbaka.
– Hotellet var föråldrat och de ville lyfta hela konceptet. Nu har vi gjort det till ett möte mellan den festliga prakten och den skitiga sjömansvärlden. En skuta av tegel som väcks till liv, förklarar arkitekten Jenny Ahlbäck som är en av hjärnorna bakom Stora Hotellets uppvaknande och ansvarig arkitekt för projektet.
– Vi grävde där vi stod och hittade mycket historia som sitter i väggarna. Vi ville bygga in någon sorts äkthet och ge historien tillbaka till Umeåborna, förklarar Jenny Ahlbäck.

Det rimmar väl med Stylt Trampolis idé om storytelling. Att utifrån exempelvis en plats eller byggnads ursprung och historia skapa inspirerande berättelser och minnesvärda upplevelser. Det fick både Umeåbor och hotellgäster uppleva när hotellet återinvigdes under Kulturhuvudstadsåret 2014.
– Vi har lagt ner väldigt mycket tid på att hitta gedigna produkter och sett till att konceptet genomsyras i varje liten designdetalj, säger Jenny Ahlbäck.

”I det här projektet kändes det relevant att jobba med plattor som inspirerats av trä”

En av detaljerna är kakel och klinker i hotellrummens toaletter. Jenny Ahlbäck och hennes kollegor fastnade särskilt för FF Kakels träimiterade kakel, Timber Golden Saddle, som kommer från den italienska producenten Serenissima. I så gott som alla hotellets badrum används de fantastiska plattorna som ådrad fondvägg. I den stora sviten med namnet Frihet klär den spräckliga bruna nyansen både väggar och golv i badrummen.
– Kravet på slittålighet gjorde klinker till ett naturligt val, säger Jenny Ahlbäck. I det här projektet kändes det relevant att jobba med plattor som inspirerats av trä, både med tanke på byggnadens trägolv och fartygens däck. Det gör väggarna väldigt levande och vi har en stor variation på plattorna så att det inte blir en upprepning. Den gedigna känslan var viktig eftersom huset är så kraftfullt med sina tjocka stenväggar.

InläggMall_2_Hotell_stylt

I den stora sviten med namnet Frihet klär det träimiterade kaklet både väggar och golv i badrummet.

Badrummen är små och intima med tydlig anknytning till kabinlivet på sjön. Den mörkbruna och ljust svarta lystern i badrumsväggarna smälter mjukt samman med speglar i form av skeppsventiler samt duschmunstycken och handfatsdetaljer i mässing. Det är designdetaljerna som gör skillnaden och ger rätt känsla. På grund av plattsättningens mönsterbild har det krävts ett oerhört noggrant hantverk.
– Det var väldigt speciella förutsättningar eftersom huset är minnesmärkt och det var vi tvungna att ta mer hänsyn till rent byggtekniskt. Nu handlade det om att montera kakel och klinker i en gammal huskropp med träbjälklag och föga rätvinkliga rum, säger Patrik Rönqvist.

”Kravet på slittålighet gjorde klinker till ett naturligt val”

Knepiga vinklar och husets grund och sättning var en utmaning. De mörka nyanserna på både kakel- och klinkerplattor en annan.
– Det är svårare när man jobbar med mörka plattor eftersom avvikelserna är svårare att se då de smälter ihop för ögat. Det krävs mycket ljus för att se och upptäcka avvikelser vilket gjorde att vi var tvungna att jobba med mycket eget ljus. Belysningen i badrummen installerades ju först efter att vi var klara, fortsätter Patrik Rönqvist.

InläggMall_4_Stylt_Jenny Ahlbäck

Arkitekten Jenny Ahlbäck som är en av hjärnorna bakom Stora Hotellet och ansvarig arkitekt för projektet.

När belysningen sedan var på plats fick badrummen den karaktär som Stylt Trampoli önskade.
– Med träfärg och svarta väggar fick badrummen en mörk miljö initialt innan belysningen var monterad. Vi var många som höjde på ögonbrynen och upplevde det som mörkt men det blev fantastiskt fint när belysningen var på plats. Alla ytskikten är unika och det var just det arkitekten ville få fram och det har de verkligen lyckats med. De har skapat en fantastisk byggnad med en helt unik upplevelse, säger Patrik Rönqvist. Med den nygamla karaktären har hotellet fått sin själ tillbaka.
– Vi har verkligen jobbat med en kund som vill sätta Umeå på kartan igen och bygga ett hotell för sin stad. Umeå har egentligen bara beskrivits som timmerstad, Umeå som sjöfartsstad har aldrig diskuterats. Det gör den nu, avslutar Jenny Ahlbäck.

Text: Andreas Björkman Bild: Erik Nissen Johansen (Stylt Trampoli)

Vill du prenumerera på inspirationsmagasinet Lera
kostnadsfritt och få ett digitalt nyhetsbrev?

Ja tack, jag vill prenumerera

Få en gratis prenumeration på inspirationsmagasinet Lera och ett digitalt nyhetsbrev!

Ja tack, jag vill prenumerera