Tullgarns slott

Kunglig kakelsamling

Det finns en risk att du fastnar redan i Vestibulen på Tullgarns slott. Här ryms nämligen en gedigen kakelsamling efter drottning Victoria av Baden. Är du dessutom lite påläst kan du avgöra vilket århundrade plattorna kommer från.

Tullgarns slott utanför Trosa har varit ett kungligt lustslott sedan 1772 då staten överlämnade det till hertig Fredrik Adolf, som även kallades ”Europas vackraste prins”. Fredrik Adolf älskade slottet och tillbringade somrarna här med stall och hov. Men på grund av värkande leder var han tvungen att resa till varmare breddgrader, till Montpellier i Frankrike, där han senare avled 1803. Slottet förknippas numera främst med Kung Gustaf V och drottning Victoria som fick dispositionsrätten 1878.

InläggMall_2_tullgarnsslott

Vestibulens väggar kläddes med holländska kakelplattor från 1500- till 1700-talet, med tanken att visa på samlingens spännvidd.

– När de gifte sig fick han inte bara en tysk gemål, utan även en diger kakelsamling med sig i boet. Den unga Victoria hade samlat på sig hundratals holländska kakelplattor som skeppades över till Sverige, berättar Jacob Hidemark, slottsarkitekt på Tullgarns slott sedan 2001.

Tillsammans ville de göra slottet mer personligt och inredde i 1890-talets eklektiska stil. Rummen fick mörkare färger, träimitationsmålade snickerier och ett överdåd av textilier och möblemang. Epoken representeras av Vestibulen, Blå salongen, Frukostrummet, Biljarden, Egyptiska gången och den Holländska våningen, som har fått sitt namn efter den holländska spisen i blåvitt kakel. Frukostrummet är inrett som en sydtysk weinstube då drottning Victoria inspirerats mycket av sitt hemland. Som en del i den här processen sattes drottningens kakel upp i Vestibulen, den del som idag är entrén från landsidan. Vestibulens väggar kläddes med holländska kakelplattor från 1500- till 1700-talet, med tanken att visa på samlingens spännvidd.

InläggMall_4_Tullgarnsslott_drottning_Victoria_1

Drottning Victoria tog sin stora kakelskatt till Tullgarns slott i Trosa i slutet på 1800-talet.

– Målarmästaren Tom Andersson har arbetat som målare på slottet i femtio år. Hans farfars far, Gustav Andersson, har med viss assistans av drottning Victoria ,satt upp kaklet i Vestibulen, berättar Jacob.

 ”Den unga Victoria hade samlat på sig hundratals kakelpattor”.

De tidigaste kakelplattorna är från 1500-talet och har motiv av djur och blommor i blått, gult och grönt mot vit botten med en rombformad ram. Kakelplattorna med koboltblå mönster på vit botten är från 1600-talet.

Det kan vara en blå ryttare på vit bakgrund eller enstaka blommor som mönster. Plattorna med bibliska motiv i blått och sepia med runda ramar är från 1700-talets mitt. Plattorna är i storleken 13 gånger 13 centimeter och är enhetligt uppsatta indelat i årtal vilket ger en fin färgövergång från gröngult till blåvitt för att sedan bli mer lilabrunt.
– Stilmässigt är kakelsamlingen en främmande fågel i rummet då pilastrarna är från 1700-talet, smidesgalleriet från 1800-talet och portarna i tysk renässansstil, omgjorda när Victoria bodde här, berättar Jacob.

InläggMall_Tullgarnsslott_kakelugnar

Kakelugn från 1700-talet, möjligen tillverkad i Marieberg i Stockholm men inte ursprunglig i rummet.

År 1939 sattes kakelbeklädnaden delvis om och kompletterades. Under samma tid ommålades även tak, pilastrar, snickerier och stensocklar av Edvin Andersson. Under årens lopp har en del restaurationer gjorts av kaklet då fogen lossnat på vissa ställen, den senaste gjordes under 2014.
– Kaklet lyftes inte bort då det är för skört och skulle gå sönder. Istället har man gått in och sprutat bruk under lösa plattor och tryckt till. Även fogarna har förbättrats, säger Jacob.

InläggMall_Tullgarnsslott_kakelugn

Vänster: Kakelugnen är daterad 16 juni 1886 och eldas från rummet bakom – inga luckor mot Frukostrummet. Höger: Kakelugn av rokokotyp från mitten av 1700-talet och insatt i Biljarden under Kung Gustaf V:s tid.

Samlandet var väldigt populärt på den tiden, både bland allmänheten och kungligheter. Det är dock inte känt om det bara var Victoria av Baden som hade en faiblesse för detta vackra material. En uppskattning av värdet på samlingen är inte heller gjord, enligt Jacob, och skulle inte vara möjlig att göra då plattorna skulle gå sönder om man försöker ta ner dem. Idag är kakelsamlingen i gott skick och väl värd ett besök. Dagens kung Carl XVI Gustaf disponerar slottet sedan 1975, men slottet står ändå öppet för allmänheten att besöka sommartid.

InläggMall_Tullgarnsslott_keramik

Holländsk kakelugn inköpt av Kung Gustaf V i Småland och uppsatt i rummet 1881.

Holländskt kakel

I Europa började man framställa kakel i Spanien på 1300-talet och en tid därefter även i Italien. Under 1500-talet nådde kakeltillverkningen till Holland, som under 1600-talet dominerade kakeltillverkningen med plattor i så kallad delftfajans. Från början tillverkades plattorna i flera färger med geometriska mönster, men efter år 1620 fick kaklet sitt karaktäristiska utseende. Den blå färgen var ett försök att efterlikna kinesiskt porslin, som under Hollands storhetstid kom att importeras i stor mängd och få återverkningar på den lokala tillverkningen av både kakel och fajanser. Det holländska kaklet kopierades även i andra länder, bland annat i Danmark. Staden Delft var ett centrum för tillverkning av både fajanser och kakel. Delftblå blev därför ett världsberömt begrepp, fast det fanns tillverkning även i andra städer. Med holländarnas ökade rikedom kom nya inredningsideal. Väggkakel användes överallt i hemmen – runt spisar, i kök, trappor och korridorer. Under 1600-talet kom dekoren att förändras mot scener ur dagligt liv med män och kvinnor i arbete, barn som leker, landskap, bibliska scener och seglande skepp. Det senare var ett naturligt motiv med tanke på holländarnas framgångar som sjöfartsnation. Väggkaklen och deras motivvärld har blivit ett starkt signum för den holländska kulturen. Källa: Nationalencyklopedin och Riksantikvarieämbetet

Text: Lisa Bergman Foto: Kristofer Samuelsson

Vill du prenumerera på inspirationsmagasinet Lera
kostnadsfritt och få ett digitalt nyhetsbrev?

Ja tack, jag vill prenumerera

Få en gratis prenumeration på inspirationsmagasinet Lera och ett digitalt nyhetsbrev!

Ja tack, jag vill prenumerera