Jannice Johansson Steijner, vice vd för Tengbom arkitekter

Med makt att förändra

Jannice Johansson Steijner är vice vd för Tengbom arkitekter. Lera möter en entreprenörsjäl med en personlig relation till keramiken.

Jannice Johansson Steijner


Ålder: 37 år.
Bor: Stockholm och Ljusterö.
Familj: Make.
Yrke: Arkitekt SAR/MSA.
Senast lästa bok: Utan personligt ansvar, av Lena Andersson.
Senast sedda film: The Great Gatsby, självklart i 70-talsversionen med Robert Redford.
Reser helst i världen: Storstäder.
Inspireras av: Möten med spännande människor som utmanar och delar med sig. Alla typer av kulturella uttryck som litteratur, musik, modern dans, fotografi, design och arkitektur intresserar och inspirerar.

Grattis till nya jobbet, vad har du för förväntningar?
– Jag har höga förväntningar! Jag hoppas kunna hjälpa till att bevisa att det går att kombinera spetsarkitektur med god affärsmässighet.

Finns det en motsättning?
– Nej, dessa ses ibland som två olika världar, men det finns ingen motsättning. Tvärtom tror jag att de är en förutsättning för varandra. Med god lönsamhet ges möjlighet till fler utbildningar och studieresor, vi kan ha en långsiktighet och kontinuitet i personalpolitiken och kan till exempel tävla mer.

Du har hunnit vara kontorschef på Koncept och haft flera olika roller på Tengbom, vad driver dig framåt?
– Viljan att förändra och förbättra. Och sedan bor det ju, förutom en arkitekt, även en entreprenör i mig.

 

– Jag tycker att det är kul med kundkontakt, affärer och att bygga ett företag. Jag är resultatinriktad och drivs av en vilja att hjälpa kunder och samtidigt göra en bra affär.

Har klättrandet på karriärstegen inneburit att du kommit längre bort från ritandet?
– Precis som de senaste åren är jag nu involverad i projekten i ett tidigt skede med kundkontakter och affärsupplägg. Eftersom arkitekter behöver jobba mer baktungt, det vill säga ha större makt och våga ta bättre betalt i de tidiga skedena, så känns det som en viktig del av kontorets utveckling. Men tid för att projektera har jag inte haft de senaste tio åren.

Är det något du saknar?
– Ibland kan jag sakna att få sitta en hel dag med musik i lurarna och lösa problem, logistik, måttkedjor och samband med pennans eller datorns hjälp. Att utreda något ner i minsta detalj, ha dialog med tillverkare och att sedan få uppleva det byggda resultatet.

Vad i din karriär hittills är du mest stolt över?
– Det finns mycket som jag är stolt över. Allt från små bidrag som gett människor en förbättrad arbetsmiljö – vi har bland annat jobbat med bättre ljussättning i kontorsmiljöer – till väldigt omfattande projekt i Kina där vi gjort storskaliga miljöer mer humana. Som arkitekt kan jag göra stor skillnad i människors vardag. Något annat jag är stolt över är att jag outtröttligt försökt bidra till att Tengbom idag är en mer jämställd arbetsplats. För fem år sedan fanns det exempelvis två kvinnliga chefer, nu finns det ett tjugotal.

4_Janice_Johansson

Jannice Johansson och Filip Svensson på restaurang Kommendören i Stockholm som Tengbom ritat.

Vad har du för relation till keramiken?
– Med uppväxtens närhet till Höganäs och Danmark har jag en relation till både naturlig och bränd tegel och lera. Min svärmor arbetar med keramik och min svåger är glasblåsare, så även idag finns det brända och varma nära. Processen från råmaterial till konstmaterial är spännande. Det är också intressant hur många projekt på ritbordet som så naturligt innehåller keramik, från badhus till barer.

Keramiken har en betydande roll i många av era projekt, från vårdinstitutioner till restauranger – när kommer materialet som mest till sin rätt?
– Det har så många styrkor – ytan, karaktären, tyngden. Det finns en generalitet som resulterar i väldigt många olika användningsområden. Vi kan använda det i väggar, golv och tak och ytbehandla det på så många olika sätt. Jag kan skapa ständigt nya mönsterbilder i det. Det är lätt att glömma att keramiska material är förädlade och istället se dem som grundmaterial.

Vilka är keramikens största styrkor?
– Den är tidlös. Det är ett långsiktigt material både estetiskt och ur hållbarhetssynpunkt. Det finns oändliga möjligheter vad gäller kulörer, mönster, relief och så vidare. Det har en vacker grafisk tvådimensionalitet. Rätt använt och rätt behandlat ger det en helt annan tyngd än exempelvis en gipsvägg. Det skapar en gedigen känsla.

3_Janice_Johansson

Den keramiska fasaden på Nya Karolinska i Solna. Skarpåkerskolans exteriör inspirerade mönstret på keramiken i interiören.

Vilken roll spelar keramiken inom hållbarhet?
– Det som är spännande med keramik är hur det lyckas hålla hög svansföring miljömässigt genom hela livscykeln. Råvarorna är ju i huvudsak lera, mineraler och återvunnen keramik. Det ger ingen eller låg påverkan vid produktion, lagring och montering. Dessutom krävs ofta bara vatten vid rengöring, så det är inte konstigt att materialet får höga poäng i många miljöcertifieringssystem. Jag tycker att arkitekten har ett stort ansvar när det kommer till hållbarhet, dels som förespråkare men också som inspiratör.

Vad är god arkitektur för dig?
– God arkitektur kombinerar historia och framtid, och skapar värden. Värdeskapande arkitektur innebär olika saker i olika sammanhang. Det kan vara ett värde för ägarna eller ekonomiska värden, men jag tänker främst på estetiska värden och att det finns en långsiktighet och hållbarhet i förvaltningen. God arkitektur är en byggnad eller ett rum som gör avtryck i historien och samtidigt är med att forma framtiden.

Text: Hedvig Andersson Bild: Anders Roth

Vill du prenumerera på inspirationsmagasinet Lera
kostnadsfritt och få ett digitalt nyhetsbrev?

Ja tack, jag vill prenumerera

Få en gratis prenumeration på inspirationsmagasinet Lera och ett digitalt nyhetsbrev!

Ja tack, jag vill prenumerera