BKR-forfattarhuset keramiska fasader

Keramiska fasader i Norden

Vad som länge har varit ett vanligt förekommande fasadmaterial i Syd- och Mellaneuropa verkar ha fångat de danska arkitekternas intresse, och nu dyker fler och fler keramiska fasader upp över hela Norden. Med Danmark som utgångspunkt kartlägger arkitekten Rune Bundgaard en nordisk keramiktrend i sin linda.

Historik – keramiska fasader i Norden

Keramiska fasader är ett relativt nytt fenomen i Norden. Vi är vana vid glaserade tegelornament på hus, särskilt från början av 1900-talet, men historien om klinker som ett fasadmaterial på dessa breddgrader börjar på allvar när funktionalismens arkitekter såg potentialen i plattornas strama systematik och rena uttryck. Som en konsekvens av industrialiseringen rör sig klinkern på 1920- och 30-talet ur keramikerns mjuka händer och in i fabrikernas maskinella sfär. Det som tidigare uppskattats för sina konstnärliga kvaliteter, betraktas nu mer som en modulär enhet. Den nya tidens fasader fästs på stålnät och har ofta inte längre någon betydelse för konstruktionen, så arkitekterna kan vara friare i sina materialval. Med sitt industriella uttryck och skarpa precision passar plattorna perfekt i tidsandan.

I Danmark hittar man ikoniska exempel på funkisbyggnader med keramiska fasader av Arne Jakobsen, Vilhelm Lauritzen och Erik Møller. På senare tid kan man också hitta en på dansk, och nordisk, arkitekturs mest kända verk – Operahuset i Sydney av Jørn Utzons. Men klinkerfasaderna slår aldrig riktigt igenom och när vi når den sista tredjedelen av 1900-talet är det långt mellan exemplen.

Danmark idag

I såväl Danmark som resten av Skandinavien betraktas inte keramisk arkitektur som en självständig disciplin. Vi pratar om träarkitektur, murstensarkitektur och betongarkitektur, men att tala om keramisk arkitektur eller klinkerarkitektur är nytt i Norden. I årtionden har vi i Danmark nästan uteslutande dyrkat murstensarkitekturen, men under de senaste åren har Danmark gett sig ut på en resa bort från mursten mot keramik. Varför väljer danska arkitekter nu keramiska fasader? Utöver uppenbara fördelar som styrka och robusthet, återvinningsmöjligheter och frihet i designen, vad bidrar de keramiska fasaderna med arkitektoniskt?

BKR biokraftvärmeverket värtan

Biokraftvärmeverket Värtan i Stockholm av Urban Design och Gottlieb Paludan.

Den nya arkitekturen

I många år verkade danska arkitekter undvika keramiska fasader, och 1990-talets standardiserade skärmtegeluttryck måste nog bära en del av skulden. Men med hjälp av nya produkter ser det nu ut som att man återfunnit entusiasmen för byggkeramiken. Ett exempel är Urban Design och Gottlieb Paludans Värtaverket i Stockholm. Här har man använt ett ganska klassiskt skärmtegel medan det i första hand är den vertikala fästningen som skapar det arkitektoniska uttrycket. Fästningssystemet gör det enkelt att skapa organiska former och de parallella lamellerna bildar en lätt och sammanhängande byggnadskropp.

BKR författarhuset

Daghemmet Førfatterhuset i Köpenhamn av Code. Bild: Rasmus Hjortshøj.

Ett annat exempel är Cobes daghem Forfatterhuset i Köpenhamn. Här är själva ”stenen” en ihålig terrakottastav, en så kallad baguette. Baguetterna har monterats fritt på fasaden och befinner sig i gränslandet mellan ornament och funktion. På de stora ytorna används baguetterna som ett rent estetiskt element, men de spelar också en annan roll; mot taket fungerar de som räcken och när de löper över ett fönster säkerställer de att barnen inte hittar en alternativ väg ut.

BKR odenplan keramikfasad
BKR Odenplan

Stockholmssationen Odenplan ritad av 3XN.

Ljus och tyngd

Monterad och glaserad klinker ser vi bland annat på Schmidt Hammer Lassens prisbelönade Malmö Live. I Stockholm hittar vi det i stationsbyggnaden vid Odenplan av 3XN och snart kan också Danmarks mest kända samtida arkitekt, Bjarke Ingels, presentera sitt bidrag till den keramiska arkitekturen – Lego-byggnaden i Billund som invigdes i september. Gemensamt för dessa projekt är att de strävar efter att använda keramiken för att kommunicera en tung och robust arkitektur. Man har valt keramik eftersom den bidrar till att skapa ett intryck av långsiktighet. Materialet är i linje med det arkitekten uppfattar som äkta och ärligt, framställt av naturens egna arena resurser – jord, vatten och eld. Ett annat argument för att välja den här typen av material är att den är så gott som underhållsfri. Den behåller färg och lyster över tid och regnet tar delvis hand om rengöringen.

BKR next-door keramikfasad

Radhusen Next Door i Köpenhamn av Holgaard Arkitekter.

Ett annat exempel i dansk arkitektur är projektet Next Door av Holgaards arkitekter från 2011 – åtta minimalistiska radhus precis intill vattnet i Köpenhamns hamn. Som ett eko från den tidiga modernismen märker man ett stort fokus på ljus, luft, struktur och rationella system. Fasaden är, helt i linje med sina nordiska funktionalistiska förebilder, klädd i vit klinker. Klinkern i sig bjuder inte på mycket vad gäller konstnärligt uttryck, men underbygger fint projektets rationella struktur och avskalade estetik. Vi börjar nu se fler och fler byggnader med keramiska fasader liksom vi också ser en önskan att leka med färger och former i den annars stränga nordiska arkitekturen.

Framtidens fasad

Det är tydligt att keramikens återkomst i nordisk arkitektur nu bara är i sin början; potentialen är till viss del fortfarande oförlöst. Projekten som nämns i den här texten kan dock ses som en indikation på en ny strömning i samtida arkitektur – en känsla för material, färger och fantasi som kombinerar en stram keramisk tradition och strävan efter ett ärligt uttryck med mer lekfullhet i tillvägagångssätt och estetik.

Rune Bundgaard är arkitekt och driver det Köpenhamnsbaserade byggkonsulentkontoret Klink.

Vill du läsa mer om keramiska fasader? Arkitekten Sofia Tjernströms artikel om keramiska ornament hittar du här.

Vill du prenumerera på inspirationsmagasinet Lera
kostnadsfritt och få ett digitalt nyhetsbrev?

Ja tack, jag vill prenumerera

Få en gratis prenumeration på inspirationsmagasinet Lera och ett digitalt nyhetsbrev!

Ja tack, jag vill prenumerera