BKR-Kakeltävling-2017

De vann Stora Kakelpriset och Kakeltävlingen

Urban Design tillsammans med Gottlieb Paludan tog med Värtaverket hem segern i Stora Kakelpriset 2017.

I torsdags korades vinnaren i Stora Kakelpriset. Det blev Stockholmskontoret Urban Design som tillsammans med det danska kontoret Gottlieb Paludan tog hem segern för biokraftverket Värtaverket i Stockholm.

I Kakeltävlingen, en tävling öppen för studenter vid svenska arkitekturskolor, imponerade Karl Warrol från Lunds tekniska högskola med sitt bidrag Klassiskt dopp. Årets tävlingsuppgift var ”Ett flytande rum för badkultur”. Man uppmanade till att utforska hur man tillgängliggör stadens vatten för allmänheten genom ett flytande och flyttbart rum för badande.

Vinnare Stora Kakelpriset 2017: Värtaverket
BKR-vinnare-Stora-Kakelpriset

Erik Jarlöw, Helena Glantz och Karin Ask från Urban Design.

BKR-vinnare-Stora-Kakelpriset-Värtaverket

Värtaverket i Stockholm.


Värtaverket i Stockholm är världens största bioeldade kraftvärmeverk. Byggnaden är ritad av Stockholmskontoret Urban Design i samarbete med det danska arkitektkontoret Gottlieb Paludan. Den böljande fasaden är klädd i vertikala terrakottapaneler som tillåter det stora kraftverket att anta en mänskligare skala och smälta in bland den befintliga arkitekturen som till stor del utgörs av tegelbyggnader från tidigt 1900-tal.

– Projektet startade med en inbjuden arkitekttävling 2006. Urban Design var relativt nystartat och ganska litet och vår ambition var att jobba med stadsbyggnadsprojekt i komplexa lägen. Vi hade ett par år tidigare träffat Gottlieb Paludan som hade en lång historia av att rita just energiproduktionsanläggningar. Vi bildade ett team med dem och vann uppdraget, säger Helena Glantz som varit ansvarig arkitekt på Urban Design.

Terrakotta i ny tolkning

I gestaltningen har man visat att storskaliga och samhällsviktiga byggnader med rätt utformning kan placeras nära bostadshus och offentliga rum som parker. Förbipasserande kan också komma hela vägen fram till kraftverket och uppleva det på nära håll. Den keramiska fasader spelar en viktig roll för hur byggnaden uppfattas, både i sig själv och i förhållande till befintlig bebyggelse.

– Vi valde en keramisk fasad för att vi ville ha ett material som var äkta. Som hade en dialog med arkitekturen på plats. Det vi gjorde var egentligen en modern version av den klassiska tegelarkitekturen, som visar hur man kan omtolka tegel till en ny typ av terrakottaarkitektur, fortsätter hon.

Hon tror att Stora Kakelpriset tilldelades dem just på grund av de lyckats sätta materialet i ett nytt sammanhang.

– Vi visar hur man kan använda terrakotta på ett nyskapande sätt. Att man kan jobba med ganska små medel men ändå få den kulörskiftningen som finns i materialet. Det ett fantastiskt material som varierar över dagen och över året och samspelar otroligt bra med ljus.

Hedersomnämnande Stora Kakelpriset: Skärvet äldreboende
BKR-Stora-Kakelpriset-Hederspris-2017

Sanna Taune, Lena Viterstedt och Saki Azodi från Kjellander Sjöberg.

BKR-Stora-Kakelpriset-nominerade

Äldreboendet Skärvet av Kjellander Sjöberg.

Kjellander Sjöberg var nominerade för sitt äldreboende i Växjö. Den keramiska fasaden består av fyra grafiska fält som bildar mönster i grått och vitt. Ambitionen har varit att skapa ett textilt intryck med kontrollerad variation. Planlösningen utgår från ett centralt nav med gemensamma funktioner i mitten och en avdelning i respektive flygel. Matsal och vardagsrum ligger i öppen relation från fasad till fasad. Stora fönster och en väl tilltagen takhöjd säkerställer ett generöst ljusinsläpp.

Hedersomnämnande Stora Kakelpriset: KTH Undervisningshus
Tävlande-BKR-Stora-Kakelpriset-Hederspris-2017

Niels Toft Wendelboe på Christensen & Co har varit ansvarig för KTH Undervisninghus.

BKR-Stora-Kakelpriset-undervisningshuset

Det danska arkitektkontoret Christensen & Co står bakom Undervisningshus till KTH i Stockholm. Projektet präglas dels av en ambition att vara ett pedagogiskt hus som i sin utformning avslöjar dess konstruktion och materialval för de studenter som utbildar sig vid skolan. Arkitekterna ville också knyta an till den tradition av bränd lera som präglat arkitekturen på KTHs campus i över 100 år. I den omgivande arkitekturen kan man tydligt se de olika tidsperioderna som byggnaderna uppförts under. Christensen & Co ville med den keramiska fasadens färg, glasyr och geometri ta avstamp i traditionen men tydligt placera byggnaden i en samtida kontext.

Vinnare Kakeltävlingen: Klassiskt dopp

Karl Warrol tog hem segern i Kakeltävlingen 2017.

BKR-vinnande-bidrag-Kakeltävlingen-2017

Bidraget utgår från den badkultur som finns året runt i Sverige. Att trots årstiderna, och ambitionen är att skapa ett inkluderande året runt-bad med placering där Liljeholmsbadet ligger nu. Genom en brygga från fastlandet tar man sig över till badet. Där finns inom- och utomhusbassänger, varma och kalla bad samt bastu.

Den byggda artefakten, som tillsammans med skisser utgör tävlingsbidraget, gestaltar kakelsättningen.

– Mitt bidrag handlar om att ta in svensk natur i ett flytande badhus. Att med kaklets hjälp projicera bilder från den svenska naturen på väggar och tak och skapa en stämning med de färgerna, säger Karl Warrol som står bakom det vinnande bidraget.

Naturen som inspiration

De keramiska plattorna är har storleken 5 x 5 cm och vissa är halverade. Artefakten har två sidor med kakel som visar två olika mönster.

– Jag har tagit en bild på norrsken och en bild på en solnedgång, pixlat de bilderna och gjort ett mönster. Det blir ett färgmontage av den ursprungliga bilden. Tanken är att abstrahera bilder av skandinavisk natur, olika årstider och naturfenomen. Detta för att förstärka känslan av att vara i Norden och påminna sig om vår säregna badkultur, fortsätter han.

Hedersomnämnande: Badpalatset – en modern klassiker

Tävlande-BKR-Kakeltävlingen-2017

Linnea Westberg, KTH.

BKR-bidrag-Kakeltävlingen-2017Bidraget tar avstamp i Stockholms vattennära placering och hur närhet till naturen och vatten präglar livet i staden. Man har valt att placera badet på Riddarholmen, en plats som är rik på historia men där det också finns ett lugn.

Den byggda artefakten symboliserar badets relation till staden. Valet, av material, granitkeramik, är en referens till den bergart som Stockholm till stor del vilar på, till stadens badkultur och varma klippor. Den välvda konstruktionen har också ett ljusinsläpp i taket.

Hedersomnämnande: Publika badrummet

Tävlande-Kakeltävlingen-BKR-2017

André Backlund och Sofia Elldin Mårtensson, Umeå Tekniska Universitet.

BKR-nominerad-Kakeltävlingen-2017

Ett individualiserat samhälle i kombination med ett kostnadseffektivt och rationaliserat byggande (som leder till att färre har badkar hemma) blev utgångspunkten för bidraget.

Förslaget är uppbyggt kring ett antal delar. Draperiet, där man byter om och lämnar sin handduk, Amfiteatern där man medan man badar kan ta del av ett event eller titta på film, Mötesplatsen för de som vill socialisera och individuella badkar för de som vill vara ensamma tillsammans.

Artefakten illustrerar idén om att låta individer mötas. Den består av två badkar, separerade av en delvis öppen vägg som uppmuntrar till interaktion. Keramik i rosa och blått får successivt blandas med varandra och symboliserar mötet.

Johan Puuri, Byggkeramikrådet, Sara Grahn, arkitekt SAR/MSA, White arkitekter Adam Ulveson, arkitektstudent KTH, Rachid Lestaric, arkitekt SAR/MSA, Reflex Arkitekter Klas Ruin, arkitekt SAR/MSA, Spridd, Sveriges Arkitekters representant.

Filipe Magalhães och Ana Luisa Soares från det portugisiska arkitektkontoret Fala Atelier föreläste.

BKR-Stora-Kakelpriset-plattsättar

Plattsättarna Markus Keskinen, Robert Telkert, Kim Karjalainen, Jimmy Lofjärd och Mathias Kvick från Globen Plattsättning och MR Kakel byggde artefakterna.

Vill du prenumerera på inspirationsmagasinet Lera
kostnadsfritt och få ett digitalt nyhetsbrev?

Ja tack, jag vill prenumerera

Få en gratis prenumeration på inspirationsmagasinet Lera och ett digitalt nyhetsbrev!

Ja tack, jag vill prenumerera