Framtidens fasad – snart i Sverige

Med sin fasad i självrengörande keramik sällar sig Kajutan till världens mest innovativa byggnader. Men i Sverige är Horisont arkitekter än så länge ensamma om att satsa på framtidsfasaden.

Självrengörande fasad snart i Sverige

– Vi är inte rädda för att prova på nya saker, men det är viktigt att en bra byggherre som är redo att testa nya idéer, säger Hjörtur Hannesson på Horisont arkitekter i Malmö.

Vid entrén till den hållbara stadsdelen Bo01 i Västra hamnen pågår konstruktionsarbetet för fullt. Här växer det nya kontorshuset Kajutan fram, Malmös och Sveriges allra första byggnad vars fasad i keramik kommer att kunna rengöra sig själv med hjälp av en inbyggd smutsavstötande funktion.

För drygt fyra år sedan reste Horisont tillsammans med byggherren Midroc till Italien för att besöka den tillverkaren av de självrengörande plattorna, Casalgrande Padana, och välja ut fasadplattor till bygget. Att det blev de bioaktiva keramikplattorna handlade lika mycket om plattans utseende som dess egenskaper, menar Hjörtur Hannesson.

”Här får du en fasad som är helt och hållet självtvättande. Det behövs inte mycket regn, naturen sköter det helt och hållet”

–Den ser jäkligt spännande ut, tredimensionell med små pyramider i sig. Den passar projektet väldigt bra eftersom att Kajutan kommer att blicka ut mot havet. Plattan är reflekterande så beroende på väder, säsong och tid på dagen kommer fasaden alltid att se lite olika ut. När det är soligt kommer hela byggnaden förhoppningsvis glittra lite när solstrålarna reflekteras upp från vågorna, säger han.

 
Prisbelönt platta från Italien

De biodynamiska keramikplattorna är resultatet av ett samarbete mellan Casalgrande Padana och den japanska badrumsinredningsjätten TOTO. Den avancerade fotokatalytiska teknologin sörjer för att en kemisk reaktion uppstår när plattorna träffas av solstrålar och tvingar smuts som avgaser och sot att lösgöra sig, varpå de sköljs bort när det regnar. Enligt Casalgrande Padana kan fasaderna till och med bidra till en bättre miljö runt omkring byggnaderna där de används. Enligt företagets egen uträkning kan 1000 kvadratmeter fasadplattor rena den omgivande luften lika mycket som en fotbollsplan full av träd, genom att eliminera kväveoxid motsvarande utsläpp från 70 bilar.

”Vi är inte rädda för att prova på nya saker, men det är viktigt att en bra byggherre som är redo att testa nya idéer”

Inom serien Bios Ceramics finns också plattor för inomhusbruk vars ljusaktiverade, bakteriedödande funktion lämpar sig i till exempel badrum. Andra plattor i serien kan ta kål på bakterier även i mörkare lokaler.

Sedan lanseringen har de självrengörande plattorna vunnit priser vid bland andra Architizer A+ Awards i New York, tyska AIT Innovation Awards och italienska ADI Compasso d’Oro och blivit flitigt omskrivna i internationell media. Stor uppmärksamhet i pressen fick också den polsk-amerikanske stjärnarkitekten Daniel Libeskinds första bodstadshus Sapphire i Berlin, som avtäcktes i början av året och pryds av en fasad med Bios Ceramics-kakel. Han har även skapat skulpturen The Crown åt Casalgrande Padana vid deras högkvarter i Italien, som använder sig av samma keramikplattor. Hittills har plattorna använts i ett tjugotal projekt runt om i världen, från italienska bostadshus till ett badhus i Montreal, en teknologipark i Kroatien, en polisstation i Kuwait och sjukhus i Botswana, Dubai och Nigeria.

Studio Libeskinds The Crown i Milano använde de självrengörande plattorna redan 2015.

Sverige sena med tekniken

I Sverige däremot, som på många områden hyllas som föregångsland inom innovation och ny teknik, verkar byggindustrin praktiskt taget helt ha missat tåget.

Där tar Åke Andersson på sig skulden. Han arbetar på Kakeldaxgruppen, som representerar Casalgrande Padana i Sverige.

– Vi har inte marknadsfört dem tillräckligt. Branschen går så snabbt och vi har inte funnit tid att skaffa kunskap nog att föra ut produkten till arkitekter. Så vi har kanske misslyckats ibland, erkänner han.

Marknadsföring åsido, en annan anledning till det svala intresset från svenskt håll tror han kan vara det faktum att nanopartiklars påverkan på miljön blivit en omskriven fråga i media.

– När man nämner att plattorna innehåller titandioxid drar alla öronen åt sig, det finns ingen arkitekt som vill syssla med det. Men faktum är det är ett av få medel som EU godkänner, till och med i solkrämer, säger han.

Beläggen för att nanopartiklar skulle skada miljön har på senare tid ifrågasatts från vetenskapligt håll. Dessutom är nanopartiklarna hur som helst inkapslade i de självrengörande plattorna och kan inte frigöras, förklarar Åke Andersson:

Långsiktigt resultat

– Det betyder också att plattornas funktion aldrig förminskas. Titta på en åtta-nio år gammal fasad. Det ser för jävligt ut, om du ursäktar. Här får du en fasad som är helt och hållet självtvättande. Det behövs inte mycket regn, naturen sköter det helt och hållet.

På arkitektfirman Horisont har man inga tveksamheter över valet att bli först i Sverige med en självrengörande fasad.

– Vi vågar absolut testa nya material, det är jättekul. Och vi presenterar gärna nya idéer för våra kunder kring vad som är möjligt att göra och vad som kommer att vara nästa stora grej, menar Hjörtur Hannesson.

Så fungerar plattorna


Den keramiska plattan är utrustad med ämnet titandioxid, TiO2, ett ämne som bland annat används som vitt pigment i tillverkningen av livsmedelstillsatser, tandkräm och smink. När plattorna träffas av solstrålar gör titandioxiden att smuts och föroreningar bryts ner för att sedan sköljas bort av regnvatten.

Att just fasadplattor som kan rengöra sig själva kan bli nästa stora grej även i den svenska byggbranschen kan arkitekten på Horisont tänka sig:

– Keramik är ju ett miljövänligt material, det är lätta plattor och man kan göra väldigt spännande saker med dem. Så ja, jag tror absolut att vi kommer att få se fler av de här plattorna i svenska projekt.

Kajutan beräknas stå klar 2019.

Text: Eva Paulsen

Läs mer om Studio Libeskinds The Crown och Sapphire, som båda använt den självrengörande plattan.

Vill du prenumerera på inspirationsmagasinet Lera
kostnadsfritt och få ett digitalt nyhetsbrev?

Ja tack, jag vill prenumerera

Få en gratis prenumeration på inspirationsmagasinet Lera och ett digitalt nyhetsbrev!

Ja tack, jag vill prenumerera