Mellan människa och maskin

 Helena Glantz och Erik Jarlöv på Urban Design vill bygga broar mellan bostäder och industri – och göra kraftverken till en god granne. Att båda leva och arbeta ihop ser de som en självklarhet.

Urban Design har många strängar på sin lyra. Stockholmsarkitekterna med ett 20-tal medarbetare och kontor på Södermalm har ritat bostäder och industrifastigheter, detaljplaner och inredningar, simhallar och ridhus. Den senaste tiden har kontoret utmärkt sig med uppmärksammade industribyggnader.

– Industri är en av våra specialkompetenser. Vi har ju egentligen från början varit öppna för alla typer av projekt, det är kanske därför vi hamnat i industrisegmentet. Industrispecialister kan man noga säga att vi är, säger Erik Jarlöv.

Kontoret drivs av de äkta makarna Erik Jarlöv och Helena Glantz. Att vara specialiserade på industrifastigheter är en lyx de unnat sig på senare år.

– Vi tillhör en generation som fick gå ut och uppfinna vår verksamhet. Det gick inte att som nyutexaminerad i krisens år 1993 säga att man skulle bli specialist. Man fick ta de jobb som fanns, konstaterar Helena Glantz.

Under 90-talet ritade hon tillbyggnader och undervisade på KTH. Under samma period, mellan bygg- och rivjobb, var Erik Jarlöv med och grundade och inredde den legendariska konstnärsbaren WC på Södermalm i Stockholm.

– Det var konceptrestaurangernas föregångare. Vi ville visa att man kan öppna en restaurang som heter WC, ha en toalettstol i fönstret och vitkaklade väggar. Jan Åman från Färgfabriken drog dit en massa konstnärer. Ingvar Carlsson-regeringen kom och gjorde en grej i samband med att de presenterade sin regering med hälften kvinnliga ministrar, berättar Erik.

Münchenbryggeriet första uppdraget

2000 grundade de arkitektkontoret Urban Design. Det var precis då it-bubblan sprack. Urban Design slog upp portarna, fullbokade med inredningar till it-kontor, som sedan nästan över en natt försvann.

– Vårt första stora uppdrag blev istället att göra om Münchenbryggeriet. NCC hade sålt en stor yta till en fastighetsfond. De hade tagit chansen att köpa en centralt belägen industrifastighet billigt men visste inte riktigt vad de skulle göra med den. Det var lågt i tak, många olika entréer och tegelväggar som hade målats över, säger Erik.

Urban Design utgick från en entré, ritade in en restaurang bland kontorsutrymmena och arbetade med att öka byggnadens synlighet. Projektet pågick i fyra år och när det var klart kom företagen som ville sola sig i den industriromantiska glansen snabbt.

– Där fanns konstnärsateljéer och gymnasieskolor med kulturell inriktning. Det fick företagen att känna sig hippa och lokalerna fylldes snabbt, säger Erik som gärna pratar om blandningen som ett vinnande koncept i stort och smått.

– Blandningen av olika funktioner är ju själva grunden i en stad. Samtidigt fungerar vissa delar av industrin inte så bra ihop med barn eller bostäder. Därför kan det vara en bra idé att börja med en detaljplan som innehåller många olika typer av byggnader och funktioner för att sedan börja plocka bort.

Helena instämmer och tillägger att de haft som ambition att rita industribyggnader som tål att tittas på.

– Städerna växer och människor har börjat röra sig där det tidigare bara fanns industrilokaler. Nu bygger man bostäder på samma ställen som man bygger pumpstationer och teknikhus och då kommer också andra krav på hur energianläggningarna ska se ut. Man vill att också den arkitekturen ska signalera stad och inte industriområde. Kraftverken ska vara en god granne, konstaterar hon.

Erik menar att detta är en del av attraktionskraften med att arbeta med den typen av projekt.

– Plötsligt ställs högre krav på det estetiska, där man tidigare valt betong kanske man nu väljer glas, till exempel. Det är väldigt intressant att jobba i den zonen. Vi vill överbrygga konflikten mellan bostäder och industri genom att göra industrierna mer visuellt attraktiva.

Th: Pumpstationen i Årstadal ritades i samarbete med Nyréns Arkitektkontor och fick en lekplats på taket.

En sammansvetsad duo

I februari 2016 invigdes det bioeldade kraftvärmeverk i Värtahamnen som Urban Design ritade i samarbete med det danska kontoret Gottlieb Paludan. Det blev då Sveriges största i sitt slag. Här ska restprodukter från skogsindustrin omvandlas till elektricitet och värme. Projektet mottog året därpå Stora Kakelpriset samt guldmedaljer i två kategorier av American Architecture Prize. Redan 2015 fick Urban Design ett hedersomnämnande i Stora Kakelpriset för Sundbybergs simhall. Att både leva ihop och arbeta ihop verkar vara ett vinnande koncept.

– Det känns som ett ganska naturligt sätt att leva för oss. Arkitektur är ett kall och en passion, även om det låter pretentiöst att säga. Därför känns det konstigt att hålla det utanför familjen, säger Erik med ett skratt.

Helena tillägger:

– Det tycker inte alltid våra barn. När vi startade kontoret hade vi två småbarn. Att båda var beroende av samma inkomstkälla kunde vara ganska svettigt. Precis som när båda sitter på jobbet, ibland i samma möte, och det finns saker som behöver lösas hemma.

De gemensamma utmaningarna har sammansvetsat duon.

– Det har varit kriser både hemma och på jobbet, men vi tagit oss igenom dem tillsammans. Det är en av våra styrkor och något vi är väldigt glada för. När folk frågar hur det är att jobba med sin partner undrar jag hur det är att inte göra det, fortsätter hon.

Värtaverket i Stockholm.

Ser byggnaden bakom funktionen

Förutom en nära relation till varandra har Urban Designs grundare också en nära relation till det keramiska materialet. Värtaverkets veckade, keramiska fasad spelar en viktig roll i att bryta ner den nästan obegripligt storskaliga byggnaden för ögat.

– Värtaverket är ju egentligen bara en stomme där keramiken gör byggnaden attraktiv och vacker. Bygger man ett kraftverk mitt i stan måste det vara vackert, konstaterar Erik som menar att relationen till keramiken funnits sedan barnsben.

– Jag kan fortfarande minnas kaklade ytor i släktingars hem, allt från persikofärgat fulkakel, kakeletiketter och bildkakel till otroligt vacker handgjord keramik. Keramikens största styrka är ju att den håller i tusen år, att materialet har ett eget liv och en karaktär som vinner i längden.

På sikt planerar Helena och Erik för en generationsväxling. Men innan dess skulle de vilja rita ett Värtaverk med social funktion, en skola och ett kulturhus. Och fortsätta utmana människors tankar kring vad arkitektur kan vara.

– Titta på Ferdinand Bobergs byggnader, skalet har överlevt funktionen. När vi jobbade med Värtaverket och hade möten med teknikerna som skulle få in sina fyrkantiga maskiner i vår runda byggnad insåg vi att de bara såg på bygganden som ett skal för maskinerna. Det var roligt att se deras reaktioner när vi förklarade att byggnaden kan komma att stå kvar när maskinerna är borta, och ha en helt annan funktion. Jag vill var med och påverka människors tankar kring vad arkitektur kan vara, säger Helena.

Möt arkitekterna bakom Michelinkrogen Frantzén.

Vill du prenumerera på inspirationsmagasinet Lera
kostnadsfritt och få ett digitalt nyhetsbrev?

Ja tack, jag vill prenumerera

Få en gratis prenumeration på inspirationsmagasinet Lera och ett digitalt nyhetsbrev!

Ja tack, jag vill prenumerera