Glasyrkonstnären: Christine Jetten

Christine Jetten är den holländska keramikern som specialiserat sig på glasyrer. Hennes passion för detta oförutsägbara ytskikt har gjort henne till arkitektens bästa vän. Över hela världen syns byggnader vars ytskikt experimenterats fram i hennes ateljé i Hertogenbosch.

Genom glasyrerna låter Christine Jetten ibland byggnaderna som hon arbetar med bli en ikon i stadsbilden. I andra fall får en avvikande skapelse hjälp att smälta in.

– Mitt intresse för keramik och glasyr har vuxit fram över tid under hela mitt liv, berättar Christine Jetten. Förutom konst har hon bland annat studerat scendesign och ljussättning för teater.

Hennes första yrkesverksamma år ägnades åt keramiska skulpturer.

– Jag ville ge varje struktur en unik identitet. Det jag ville använda fanns inte, så jag fick utveckla glasyren själv för att få fram ett individuellt uttryck i varje skulptur, förklarar hon.

I slutet av 1990-talet blev hon kontaktad av Richard Taylor på det amerikanska arkitektkontoret Kohn Pedersen Fox. Deras förslag på Londonkontor åt försäkringsbolaget AIG hade fått avslag. Man tyckte inte att byggnaden passade in i den anrika stadsdelen Mayfairs historiska miljö.

– Arkitekten ville ogärna rita om byggnaden och han och uppdragsgivaren gick därför tillsammans runt i kvarteret för att hämta inspiration till en alternativ fasadbeklädnad. De hittade Holland House, ritat av Hendrik Petrus Berlage med keramisk beklädnad från Royal Delft som jag hade restaurerat några år tidigare, och hörde av sig.

Från ateljén i Hertogenbosch skapar Christine Jetten glasyrer som sätter sin prägel på byggnader över hela världen.

Samtida men i dialog med omgivningen

Holland House blev inspirationskällan och uppdraget var att med rätt glasyr ge AIG Building en keramisk fasad som skulle smälta in i omgivningarna, men också kännas samtida och vara i linje med företagets visuella identitet. Resultatet blev en gråglaserad platta som för en dialog med områdets många stenklädda fasader. En lätt reflekterande yta låter plattorna interagera med ljuset. Därefter har uppdragen avlöst varandra och Christine Jetten har satt en ny fasad på The Museum of Arts and Design i New York, gett moderna bostadshus en plats i äldre kvarter och Qatars kollektivtrafik en taktil visuell identitet med glaserade keramiska plattor på stationerna.

– Jag fascineras av hur glasyr kan få helt olika uttryck i olika ljus och väderlekar. Till Museum of Arts and Design i New York tog jag fram en brun glasyr som blir rosa, gul eller guldig beroende på ljuset. Det blir en magisk effekt i hur byggnaden uppfattas olika vid olika tider på dygnet.

Några år senare hörde Kohn Pedersen Fox av sig igen eftersom han ville att fasadglasyren på en kontorsbyggnad i Florida skulle påminna om havet som böljade nedanför.

– Jag förstod att han verkligen ville fånga djupet i havet, skummet på toppen av vågorna och hur ljuset reflekteras i det.

Den nya fasaden på Museum of Arts and Design i New York.

Glasyren ger arkitekten konstnärlig frihet

Glasyren ger en flexibilitet i gestaltningen, något som ger arkitekten en större konstnärlig frihet, menar Christine Jetten.

– Ofta vill arkitekten att en byggnad ska uppfattas på olika sätt beroende på var man står, att fasaden ska ge olika intryck beroende på om man ser den på nära eller långt håll. Den effekten får man till med en glaserad fasad, och mitt arbete ger därför arkitekten en större frihet att uttrycka sig konstnärligt i byggnaden.

Christine Jetten tror att vi bara sett början på det uppsving för keramiken som kommer att ge materialet en allt viktigare plats i framtida arkitektur.

– Vi befinner oss i en tid när flera separata skeenden sammanstrålar och gör keramiken till ett intressant material igen. Keramiken ansågs under många årtionden gammaldags, under funktionalismen skulle man exempelvis inte ägna sig åt utsmyckning och ornament. Detta börjar förändras nu och hantverk och ornament får ta plats igen.

I framtiden vill Christine Jetten utforska möjligheterna med det keramiska materialets taktilitet.

Ett framtidsmaterial

En annan sporre i keramikens återtåg är framväxten av allt större städer.

– Man trodde att digitaliseringen skulle göra så att folk flyttade ut på landet igen, men det har blivit precis tvärtom. I de stora städerna som växer fram finns ett behov av att hitta en mindre skala. Keramiken är taktil, delar upp fasaden i enheter och ger miljöerna vi rör oss i en mänskligare skala.

Att som konstnär och med ett konstnärligt perspektiv samarbeta med arkitekter är både utvecklande och utmanande.

– Det utmanar mig att tänka annorlunda, att utforska möjligheter bortom dem jag känner till för att möta uppdraget och kontexten. Det öppnar en ny värld för mig. Utmaningen är att arkitekter har många restriktioner, medan jag är van att vara fri.

Enligt Christine Jetten har det keramiska materialet fortfarande outforskad potential.

– Jag skulle vilja titta mer på de taktila kvaliteterna som keramiska ytor kan ha, inte bara av estetiska skäl utan för att se vilka möjligheter som finns att exempelvis använda materialet som vägvisare för blinda eller de som har nedsatt syn.

Glasyren ger en flexibilitet i gestaltningen som ger arkitekten en konstnärlig frihet, menar Christine Jetten.

Läs intervjun med Stora Kakelpriset-vinnarna och arkitekterna bakom Värtaverket här.

Vill du prenumerera på inspirationsmagasinet Lera
kostnadsfritt och få ett digitalt nyhetsbrev?

Ja tack, jag vill prenumerera

Få en gratis prenumeration på inspirationsmagasinet Lera och ett digitalt nyhetsbrev!

Ja tack, jag vill prenumerera