Framtidens material

Framtidens material – keramikens dekorativa potential

Från kyrkgolv, kakelugnar och engelska plattor till storformat, hyllor och hängare. Arkitekten Sofia Tjernström tar avstamp i historien, kartlägger dagens estetiska trender och konstaterar att keramiken har en given plats i framtida arkitektur och inredning.

Keramik i inredningen är inte något man förknippar med Sverige. Den keramiska utvecklingen i resten av Europa nådde visserligen även våra breddgrader, men sällan tillkom här några starka eller självständiga uttryck. Utom när det gäller kakelugnar där Sverige var unikt och nådde berömmelse utanför landets gränser.

Keramik i inredningen förekommer i Europa sedan medeltiden då den utvecklades efter två olika linjer: i norra Europa lade man jordfärgade plattor på golven medan man i södra satte färgglada, glaserade plattor på väggarna. När ståtliga byggnader som kyrkor, slott och palats började byggas av sten och tegel krävdes ett golvmaterial som var mer beständigt än stampad jord. Förebilder saknades – i Rom användes marmor och i Främre Orienten mattor.

Keramiken som konstverk

Den färgglada kakelmosaiken kom till södra Europa med morerna och sattes i geometriska mönster som paneler på väggar. Så småningom lärde sig européerna att måla på den vita tennglasyren. Nu blev bilderna föreställande – blad, frukter och porträtt – något som passade den experimenterande renässanstiden. I Italien lades dessa ömtåliga plattor på golven, ibland förskönades väggarna ytterligare med reliefskulptur, till exempel den som tillverkades av konstnärsfamiljen della Robbia. I Nederländerna blev kakel vanligt i medelklasshemmens mindre rum där de typiskt vita plattorna med blåmålad dekor sattes på väggar, i kök och trappor, som golvlister och som brandsäker och dekorativ yta i eldstäder. Varje platta försågs med ett enskilt motiv och likt unika konstverk blev de med tiden värdefulla samlarobjekt.

I Sverige startas på 1700-talet fabriker där man ville efterlikna de europeiska (som i sin tur inspirerades av de kinesiska) produkterna. Ett sinnrikt rökkanalsystem, en svensk uppfinning, medförde ett stort uppsving för kakelugnar vars olika modeller kläddes i de nymodiga kakelplattorna med målade mönster, lånade bland annat från franska tallrikar. Under rokokon började interiörer betraktas som en arkitektonisk helhet och i slott, herrgårdar och förnäma borgarhem ritade alltfler arkitekter praktkakelugnar. Den med kakel klädda ugnen fick spela huvudrollen i inredningen, med mönster målade över hela ugnen. Inte sällan fortsatte kakeldekoren ut på de omgärdande väggfälten.

Framtidens material

Engelskt inflytande i Sverige

Det engelska inflytandet blev helt dominerande under 1800-talets sista decennier både genom import och som förebild. Engelska enkaustika golvplattor ligger i trapphus och foajéer i alla svenska städer med hus uppförda under den här perioden. Parallellt ökade efterfrågan på kakelugnar stadigt. Så småningom inspirerades ugnarna också av William Morrris hantverksideal. Kakelugnen blev återigen ett inhemskt konsthantverk som ägnades mer omsorg än någon annan fast inredningsdetalj.

Än idag används keramik i inredningar framförallt i badrum och kök, förmodligen på grund av dess självklara hygieniska fördelar. Men idag är plattor inte heller ovanliga på verandor eller i vinterträdgårdar och visst förekommer spännande, nytänkande kaklade miljöer, inte minst i restauranger som ofta gått i bräschen för experimenterande. En trend sedan en tid tillbaka är stora plattor, så stora att fogarna nästan försvinner och en helgjuten, lyxig känsla uppnås. En annan trend är att keramiken används för att imitera andra material. På senare tid har vi framför allt sett imitationer i marmor och andra typer av sten, men också trä, metall och textil. Här utnyttjar man materialets hållbarhet och låter det ersätta material som är mer känsliga för slitage utan att kompromissa med den estetiska tanken.

Hur ser då framtiden för keramiken ut?

Vi är inte längre beroende av vad som kan tillverkas på plats av lokala råvaror och skickliga hantverkare. Idag finns hela världens utbud att tillgå överallt. Just detta, tror jag, ökar vår längtan efter det äkta och det unika. Starka trender inom arkitektur och inredning handlar nu om naturmaterial och om hantverk. Inte sällan stoltserar en, åtminstone till synes, handdrejad liten vas på soffbordet i inredningsreportagen.

I framtida inredningar ser jag lerans formbarhet och keramikens oändliga dekorativa potential. Keramik är så mycket mer än en ytbeklädnad av fyrkantiga plattor. Ett så plastiskt material kan formas till inredningsdetaljer såsom hängare, hyllor…varför inte till hela möbler? Screenprint var revolutionerande på sin tid, vilka möjligheter har inte 3D-print? Parallellt med mer form tror jag på mer dekor. Keramik är mycket mer än en lättstädad, blank yta. De estetiska möjligheterna är oändliga och historien en outsinlig inspirationskälla. Även här kan plasticitet och halvtransparenta glasyrer bidra till djup och taktilitet. Jag finner stöd för min spaning i arkitekturtävlingen för studenter om utformningen av ett besökscafé vid Nordbygg 2020. Bland de kreativa tävlingsförslagen uttrycks en önskan att kombinera keramikens hårda karaktär med ett mjukare formspråk, att genom mjuka former påminna om hur byggkeramik är det perfekta materialet för att ge en vägg form och färg utan att förlora en känsla av skala och textur. Lägg därtill att keramiken är hållbar och långsiktig. Därför, mer keramik för keramikens skull!

Få alla nummer av Lera och/eller Plattform i brevlådan och ett digitalt nyhetsbrev.

Jag vill prenumerera gratis

Teckna en gratis prenumeration på tidningarna Lera och Plattform och vårt digitala nyhetsbrev till arkitekter.

Ja tack, jag vill prenumerera