Keramikens livscykel och materialets historia

Keramik är ett av världens äldsta byggmaterial och ett naturmaterial med överlägsen livslängd. Bränning och transporter är energikrävande, men den långa hållbarheten kompenserar. En kakelkollektions EPD-resultat ger en bra bild av produktens miljöpåverkan.

 

Keramik är ett av världens äldsta byggmaterial. Redan 8 000– 6 000 år före vår tideräkning använde man lera för att forma föremål. Snart upptäckte man att genom att bränna leran fick man en helt annan hållbarhet. Under det sista årtusendet före Kristus utvecklades det keramiska materialets möjligheter snabbt i Mellanöstern och kring Medelhavet och några av de rikt ornamenterade byggnader som uppfördes då finns att se än idag. Ett av de mest berömda exemplen är Ishtarporten i Babylonien, som byggdes 604–562 före vår tideräkning och utgjorde entrén till den antika storstaden Babylon i dagens Irak. Den restaurerade Ishtarporten finns sedan 1930-talet att se på Pergamonmuseet i Berlin.

Keramiken kommer till Europa

På 1300-talet, genom invandring från nordvästra Afrika, kom tillverkningen av keramiska plattor för väggar och golv i Europa igång. Genom de arabiska bosättningarna i Spanien fick landet en betydande roll inom tillverkningen av keramiska plattor, en ställning som de behåller än idag. Portugal och Italien blev också viktiga keramiktillverkare. På 1600-talet blev Holland ytterligare ett centrum för tillverkning och det var också under detta århundrade som de keramiska plattorna kom till Norden. Trots att keramiken är ett av världens äldsta byggmaterial, är den mer relevant än någonsin. I en tid när en av våra största utmaningar är att begränsa vårt användande av ändliga resurser och minska vår inverkan på miljö och klimat har det keramiska materialet en given plats i samtida arkitektur.

 Livscykelanalysen berättar om materialets miljöpåverkan

Bygg- och fastighetssektorn står idag för ungefär 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och för ungefär 35 procent av energianvändningen i landet. Som många andra branscher har byggindustrin de senaste åren fått ökade krav på sig att minska sin miljöpåverkan, vilket har lett till flera olika certifieringssystem för både hela byggnader och enskilda material. I en livscykelanalys kartlägger man en produkts inverkan på miljön, från råvaruutvinning och energiförbrukning vid tillverkning och transport till påverkan under installation och användning av produkten och slutligen hantering vid slutskedet av användningen. Sebastian Welling arbetar på EPD International som är ett dotterbolag till IVL Svenska Miljöinstitutet och tillhandahåller ett program för att deklarera och kommunicera produkters miljöprestanda.

”Kraven från till exempel byggnadscertifieringssystem eller myndigheter driver utvecklingen mot minskad miljöpåverkan i branschen.”

– En livscykelanalys är ett utmärkt verktyg för att kartlägga ett materials inverkan på miljön, men en av utmaningarna i framför allt externa tillämpningar har varit att man inte alltid räknat på samma sätt. Detta var en av anledningarna till att marknaden började använda sig av EPD:er. I en EPD finns gemensamma beräkningsregler för en produktkategori. Dessutom granskas beräkningen av en tredje part som säkerställer att reglerna följs.
Många keramiktillverkare gör idag en EPD-analys av sina produkter, och kan på förfrågan visa resultatet för individuella kollektioner.

– Vi ser en ökad efterfrågan på EPD:er från många tillverkare av byggprodukter. En viktig drivkraft för detta är högre krav inom byggsektorn. Kraven från till exempel byggnadscertifieringssystem eller myndigheter driver utvecklingen mot minskad miljöpåverkan i branschen, konstaterar Sebastian Welling.

”Tillverkningen är energikrävande, men slår man ut den på materialets livslängd ser det bättre ut.”

Keramikens livscykel

Det keramiska materialet har flera fördelar ur miljösynpunkt, samtidigt som delar av tillverkningsprocessen och transporterna bjuder på utmaningar. En oglaserad keramisk platta består enbart av lera och vatten. Idag används inte längre ämnen som kadmium och bly i den storskaliga glasyrproduktionen, och även många mindre tillverkare har valt bort ämnena.

–Det har man fasat ut ur den industriella produktionen. Alla plattor använder nu pigment och oxider som finns naturligt i jorden, säger Magnus Lundgren, tekniker på Byggkeramikrådet.

Tillverkningen med bränning i höga temperaturer innebär naturligtvis hög energiåtgång. Som ett direkt resultat av ökad miljömedvetenhet och högre krav från byggsektorn har många keramiktillverkare börjat ställa om till att använda förnybara energikällor i större utsträckning, exempelvis solkraft som det finns goda förutsättningar för i många av tillverkningsländerna.

– Vi ser att tillverkning av råmaterial är en betydande faktor för den totala miljöpåverkan för många produkter. Även energianvändning vid tillverkning och användning av en produkt kan vara relevant. Där handlar det dels om mängden energi som används, dels om vilken typ av energi man använder. Det finns stora skillnader i miljöpåverkan av olika energislag, som till exempel förnybara eller fossila energikällor. Energieffektivisering kan därför också hjälpa att minska den totala miljöpåverkan, säger Sebastian Welling.

Eftersom Sverige importerar nästan all keramik från utlandet, främst från Europa och länder runt Medelhavet, utgör också transporterna en miljömässig utmaning. Tack vare att keramiken är så lämplig att frakta på EUR-pallar så är tåg och båt det vanligaste transportmedlet. Byggkeramik har i princip en oändlig livslängd, men i syfte att göra en livscykelanalys brukar man uppskatta den till 30 år.

– Tillverkningen är energikrävande, men slår man ut den på materialets livslängd ser det bättre ut, konstaterar Magnus Lundgren.

På grund av materialets solida natur är keramiska plattor svåra att återvinna, men förbrukade plattor används bland annat som fyllnadsmaterial vid exempelvis vägbyggnationer.


EPD står för environmental product declaration, som är det engelska begreppet för miljövarudeklaration. På https://www.environdec.com/library kan du hitta EPD-resultat för olika material och keramiska serier.


Text: Hedvig Andersson

Mer läsning här
Keramiken ett framtidsmaterial
Den moderna fabriken

Få alla nummer av Lera och/eller Plattform i brevlådan och ett digitalt nyhetsbrev.

Jag vill prenumerera gratis

Teckna en gratis prenumeration på tidningarna Lera och Plattform och vårt digitala nyhetsbrev till arkitekter.

Ja tack, jag vill prenumerera